Glödhet bostadsmarknad (är marknadshyror lösningen?)

Priserna på bostäder, framförallt villor fortsätter att öka och slår nya rekord. På ett år har priserna ökat med drygt 20 procent, lokalt ännu mer och nu varnar mäklarna. De flesta bedömare kopplar prisökningarna till pandemin. Många ser nu möjligheterna till att kunna fortsätta jobba hemifrån även efter att pandemin gett sig och finner därmed tillfället att genomföra sina önskedrömmar om ett eget boende.

Samtidigt är det bostadsbrist i väldigt många kommuner. Det saknas attraktiva lägenheter till de som kanske skulle vara villiga att sälja sina hus om det fanns ett bra alternativ. Det försvårar den naturliga rotationen utifrån ett över tiden-perspektiv. I och med en nästan generell bostadsbrist i landet så krävs att det byggs mer bostäder. Billiga hyresrätter där unga kan börja sin boendekarriär samt attraktiva bostadsrätter där äldre kan flytta när de tröttnat på stora trädgårdar och snöskottning för att lämna plats till barnfamiljer och andra som vill ut från innerstäderna till ett, för barnen, vänligare villaområde.

I Januariavtalet förhandlade Centerpartiet och Liberalerna fram ett löfte om att införa marknadshyror/fri hyressättning på nyproduktion av hyresrätter, någon som nu är under utredning och som ska redovisas den sista maj. Det är en kontroversiell fråga som stötts och blötts under många år. Det är en fråga där det råder en hel del olika meningar beroende på vilken partifärg man har eller kanske också hur man värderar sitt boende.

Den 18 april i år anordnades därför en protestdag under namnet “Nej till marknadshyra” på ett flertal orter i landet. Bakom stod bland andra olika vänsterorganisationer, lokala grupper inom Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ samt SSU i Skåne, Somaliska föreningen i Göteborg, och Stockholms studentkårer (källa Dagens Arena).

Vid sidan om detta driver både Hyresgästföreningen och Vänsterpartiet på riksnivå egna kampanjer mot samma mål.

Om marknadshyror är lösningen på bostadsbristen eller inte beror på vem man frågar. Motståndarna tror på ockerhyror, medan förespråkarna ser att marknadens krafter kommer att gälla. Dyrare i attraktiva områden, billigare i sämre. Hyresgästföreningen presenterade en rapport i mars i år där man tror på 50-procentiga hyreshöjningar.

Nu ska det alltså utredas. På DN Debatt presenterade nyligen representanter för Januaripartierna vad utredningen ska ha för direktiv. I grova drag enligt följande:

  1. Fri hyressättning införs vid nyproduktion. Antingen via en tariff grundat på jämförbara nybyggda projekt eller via gängse förhandlingar. Fastighetsägaren väljer vilken modell de vill använda sig av.Utredaren ska också se över relevanta erfarenheter från andra länder.
  2. Den enskilde hyresgästens intressen ska tillvaratas. Den tillträdande hyresgästen ska kunna bilda sig en uppfattning om hyresläget i det aktuella området. Det ska finnas skydd mot oskälig hyressättning. Hyresgäster i nybyggda lägenheter ska ha ett reellt besittningsskydd.
  3. Den nya modellen ska bidra till en långsiktigt välfungerande hyresmarknad och ett effektivt utnyttjande av det aktuella delbeståndet. Marknaden ska vara stabil, välfungerande och trygg och leda till större öppenhet. Modellen ska ge bostadsområden med olika förutsättningar, möjligheter att utvecklas och möta den lokala efterfrågan på bostäder.
  4. Det bör råda hög grad av transparens och konsumentmakt i fråga om de hyresnivåer som gäller. Det ska även utredas hur statistik om hyresnivåer kan göras tillgängligt.

Senast den 31 maj ska utredaren presentera sina förslag. En proposition ska presenteras för Riksdagen i början av 2022 och fri hyressättning vid nyproduktion ska kunna sjösättas under året.